Svinnveckan 21.–27.9.2026 | Konsumentförbundet rf

Svinnveckan är en nationell kommunikationskampanj som syftar till att väcka diskussion om matsvinn och främja matens värde. Kampanjen har arrangerats årligen sedan 2013.

Matsvinn är fullt ätbar mat som slängs istället för att konsumeras. Det uppstår i alla delar av livsmedelskedjan, men största delen kommer från hushållen. Därför riktar sig Svinnveckan främst till konsumenter med målet att minska matsvinnet i vardagen.

Med bättre planering, smart förvaring och kreativ användning av rester hamnar maten på tallriken istället för i soporna. Även små förändringar gör skillnad. När vi visar uppskattning för mat i våra dagliga val minskar svinnet och resurserna används mer hållbart.

År 2026 är kampanjens budskap: mat är alltför värdefull för att slängas. Vi lyfter också säsongstänkandet: genom att välja grönsaker i säsong kan man äta prisvärt, smakrikt och resurssmart – och samtidigt minska grönsakssvinnet i hemmen.

Svinnveckan arrangeras 21–27 september 2026. Välkommen att delta!

Om Svinnveckan

Alla kan delta utan formell anmälan. Organisationer, företag och privatpersoner engagerar sig med egna initiativ och aktiviteter. På sociala medier kan du dela innehåll med hashtaggarna #svinnveckan och #svinnveckan2026 för att sprida kunskap och inspirera andra.

Företag, butiker och organisationer

Aktörer inom handel, livsmedelsbranschen, måltidstjänster och organisationer kan under kampanjveckan lyfta temat matsvinn i sina kanaler och engagera kunder och samarbetspartner. Ni kan exempelvis:

Lyft temat matsvinn i egna kanaler.
Visa hur ni arbetar för att förebygga svinn.
Berätta om konkreta åtgärder och resultat.
Inspirera kunder och samarbetspartner att minska svinn.
Arrangera evenemang, temadagar eller kampanjer.

Matsalar och restauranger

Restauranger och matsalar kan synliggöra och minska matsvinn genom både mätning och konkreta åtgärder. Under veckan kan ni till exempel:

Mät och följ upp matsvinn under kampanjveckan.
Testa metoder för att minska tallrikssvinn.
Använd kampanjmaterial i serveringslinjen eller lokalen.
Uppmuntra gäster att ta lagom portioner.
Anpassa serveringskärl och redskap för rätt portionsstorlek.

Skolor och småbarnspedagogik

Skolor och förskolor kan använda Svinnveckan som ett pedagogiskt tillfälle att öka förståelsen för matens värde och hållbara vanor. Ni kan exempelvis:

Diskutera matens ursprung och vägen från produktion till tallrik.
Reflektera kring hur matsvinn kan minskas.
Arbeta med praktiska uppgifter kopplade till temat.
Uppmuntra barn och unga att göra medvetna val i matsalen.

Privatpersoner

Som privatperson kan du minska matsvinn i vardagen och inspirera andra genom egna vanor och handlingar. Du kan till exempel:

Dela tips, recept och inspiration för att minska matsvinn.
Använd kampanjens material i egna kanaler.
Uppmuntra andra att reflektera över sina konsumtionsvanor.
Testa nya rutiner: planera måltider bättre, ta vara på rester.

Små vardagsvanor kan göra stor skillnad. Lär dig tolka datummärkningar, förvara mat rätt och planera inköp för att minska svinnet.

Använd Svinnveckans kostnadsfria material

På webbplatsen finns affischer, informationsblad och bilder för sociala medier som är fria att använda. Materialen gör det enkelt att sprida kunskap om matsvinn i olika sammanhang.

Prenumerera på Svinnveckans nyhetsbrev!

Vill du vara bland de första att få information om kampanjen, aktuella teman och nytt material? Prenumerera på Svinnveckans nyhetsbrev via länken nedan (på finska).

Prenumerera på nyhetsbrev

Tips för att minska matsvinn i vardagen

Här är några konkreta sätt att minska matsvinn i hushållet:

Planera måltider utifrån vad du redan har hemma.
Dokumentera kylskåpets innehåll, till exempel med en bild.
Välj förpackningar som passar din konsumtion.
Organisera kylskåpet så att äldre produkter används först.
Förstå skillnaden mellan ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag”.
Använd dina sinnen för att avgöra om mat är ätbar.
Ta tillvara rester i nya rätter eller frys in dem.
Anpassa portionsstorleken efter hunger, inte vana.
Handla med eftertanke och undvik impulsköp.
Undvik att handla när du är hungrig.

Välj grönsaker i säsong för smak, kvalitet och pris.
Variera i kalla och varma rätter.
Testa nya recept och smakkombinationer.
Tillaga på olika sätt: rosta, ånga eller grilla.
Använd hela råvaran – skal, stjälkar och blast.
Förbered grönsaker i förväg för enkel användning.
Ersätt en del animaliska produkter med växtbaserat.
Sikta på 500–800 gram grönsaker, frukt och bär per dag.

Planera inköp och måltider så att råvarorna används i tid.
Lär dig rätt förvaring för olika grönsaker.
Använd rester i soppor, grytor och andra rätter.
Frys in överskott.
Komplettera med frysta eller konserverade alternativ vid behov.
Utnyttja hela råvaran i matlagningen.

Följ influencers som fokuserar på växtbaserad matlagning. På Instagram kan du till exempel följa konton som viimeistamuruamyöten, urbaanivegenda och sallajokin.
Läs om odling och rätt förvaring på Kotimaiset Kasvikset rf:s webbplats.
Ta del av råd från Marttaliitto rf.
Bekanta dig med innehållet i Satokausikalenteri.
Utforska tips från K-gruppen och S-gruppen om säsongens grönsaker.

Källor: Satokausikalenteri och Marthaförbundet rf

Tips för att minska grönsakssvinn i skolor, restauranger och på arbetsplatser

Grönsaker är en hälsosam och värdefull del av kosten. De innehåller rikligt med vitaminer, mineraler och antioxidanter. Nedan hittar du konkreta tips för att minska grönsakssvinn i skolor, restauranger och på arbetsplatser.

Planera skolmåltiderna noggrant och följ upp åtgången av grönsaker samt mängden svinn.
Erbjud ett mångsidigt urval av grönsaker och uppmuntra eleverna att ta så mycket de själva tror att de orkar äta upp.
Låt elevernas favoritgrönsaker inspirera exempelvis vegetariska temadagar.
Delta i Svinnveckan för att öka medvetenheten. Lyft fram grönsakernas hälsofördelar och inspirera eleverna att göra hållbara val.

Kartlägg hur mycket grönsakssvinn som uppstår och identifiera orsakerna bakom svinnet.
Anpassa recept och råvaror om vissa rätter regelbundet leder till svinn.
Utbilda kökspersonalen i korrekt hantering och förvaring av grönsaker.
Justera portionsstorlekar för att minska svinn och använda resurserna mer effektivt.

Ordna exempelvis en gemensam salladsdag där medarbetarna tar med olika grönsaker till ett buffébord.
Dela information om hur vanligt grönsakssvinn är och uppmuntra gemensamma insatser.
Tipsa om recept och nya inspirerande rätter för att ta tillvara råvaror som annars riskerar att bli över.

Information om matsvinn

Matsvinn är ursprungligen ätbar mat som slängs, trots att svinnet hade kunnat undvikas genom bättre planering, tillagning eller förvaring.

Ätbar mat går till spillo i alla led av livsmedelskedjan: inom måltidstjänster, handeln, livsmedelsindustrin och primärproduktionen – samt i hushållen.

Det totala matsvinnet i Finland uppskattas uppgå till närmare 400 miljoner kilo per år. Hushållen står för den största andelen, cirka 40 procent. Det motsvarar ungefär 150 miljoner kilo matsvinn årligen, eller cirka 27 kilo per person (Naturresursinstitutet 2023).

Matsvinnet i livsmedelskedjan fördelar sig så här:

hushåll: cirka 150 miljoner kilo (41 %)
livsmedelsindustrin: cirka 79 miljoner kilo (21 %)
måltidstjänster: cirka 64 miljoner kilo (17 %)
handeln: cirka 45 miljoner kilo (12 %)
primärproduktionen: cirka 31 miljoner kilo (9 %)

Observera att siffrorna inte inkluderar skörd som blir kvar på åkern.

Källa: Naturresursinstitutet 2023. Mängden matsvinn och livsmedelsavfall.

Enligt FN uppgår den globala mängden livsmedelsavfall till cirka 931 miljoner ton per år. Av detta beräknas cirka 570 miljoner ton uppstå i hushållen, vilket motsvarar i genomsnitt omkring 74 kilo per person och år (UNEP Food Waste Index Report 2021).

Inom EU uppskattas den årliga mängden livsmedelsavfall till cirka 59 miljoner ton. Ungefär hälften, 53 procent, uppstår i hushållen. Eurostat publicerade i mars 2023 uppdaterade uppgifter som omfattar livsmedelsavfall från 26 EU-länder (alla utom Rumänien). De senaste uppgifterna finns på Eurostats webbplats.

Observera: Jämförelser av matsvinn mellan olika länder försvåras av att definitionerna varierar. I Finland används en nationell definition, där matsvinn avser mat som ursprungligen varit ätbar men som av olika skäl slängs eller blir bioavfall (edible food waste).

Jämförelser av matsvinn mellan olika länder försvåras av att definitionerna varierar. I Finland avser matsvinn mat som ursprungligen varit ätbar men som slängs eller blir bioavfall.

Inom EU inkluderas däremot även oätliga delar av livsmedel, såsom skal, ben och kaffesump (edible and inedible food waste). Därför används begreppet livsmedelsavfall (food waste) oftare i internationella och europeiska sammanhang.

Skillnader i definitioner innebär att det i nuläget är svårt att göra helt jämförbara uppskattningar av matsvinn mellan olika länder.

Livsmedelsproduktion och -konsumtion har en betydande påverkan på miljön och användningen av naturresurser. För att producera mat krävs stora mängder resurser, såsom näringsämnen, mark, energi och vatten. Samtidigt uppstår utsläpp av växthusgaser samt utsläpp som bidrar till övergödning av mark och vattendrag.

När mat slängs genereras alla utsläpp som uppstått under hela produktionskedjan i onödan, och de resurser som använts har förbrukats utan nytta.

En stor del av matens miljöpåverkan uppstår vid produktion av animaliska livsmedel. Att äta mer växtbaserat är därför ett effektivt sätt att minska sin miljöpåverkan. Även val av livsmedel har betydelse för matsvinnets klimatpåverkan.

Av hushållens matsvinn utgör kött och köttprodukter vanligtvis endast cirka 10 procent, men står trots det för den största klimatpåverkan. Svinnet av köttprodukter kan orsaka över en tredjedel, eller till och med nära hälften, av konsumentens totala matsvinns klimatpåverkan (Naturresursinstitutet 2022).

Det är resurseffektivt att minska allt matsvinn, men särskilt viktigt är det att undvika att slänga livsmedel vars produktion har stor miljöpåverkan. Ur ett klimatperspektiv är det därför särskilt angeläget att minska svinnet av kött, ost, fisk och kaffe (Finlands klimatpanel 2022).

Källor:
Naturresursinstitutet 2022. Silvennoinen, K., Nisonen, S. & Katajajuuri, J.-M. (2022). Food waste amount, type, and climate impact in urban and suburban regions in Finnish households, Journal of Cleaner Production, Volume 378.

Seppälä, J. (red.) 2022. Konsumenternas möjligheter att påskynda Finlands utsläppsminskningar – bakgrundsrapport om åtgärder kopplade till boende, mat, mobilitet och annan konsumtion. Finlands klimatpanel, rapport 6/2022.

Visste du att det även uppmärksammas en internationell dag mot matsvinn i september? I år infaller dagen tisdagen efter Svinnveckan, den 29 september 2026. Dagen lyfter på global nivå fram betydelsen av att förebygga och minska matsvinn.

Samtidigt som stora mängder fullt ätbar mat går till spillo världen över, lider fortfarande miljontals människor av hunger och undernäring. Livsmedelsproduktion kräver omfattande resurser, såsom mark, vatten, energi och arbetskraft. När mat slängs går alla dessa resurser förlorade i onödan. Att minska matsvinnet är därför viktigt ur flera perspektiv – både miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer om den internationella dagen mot matsvinn.

Konsumentförbundets artikel om matsvinn (på finska)

Naturresursinstitutet (Luke) (på finska)

Kampanjmaterial för 2026

De kostnadsfria kampanjmaterialen för Svinnveckan 2026 publiceras senare under våren. Materialen finns på finska, svenska och engelska. För frågor om materialen eller nedladdningen, kontakta: havikkiviikko@kuluttajaliitto.fi