Se upp, försäkra och varna: I år har redan tiotals miljoner stulits från finländare på webben – så skyddar du dig

Webbplatsbedrägerier görs i bankers, företags och myndigheters namn. Sökresultaten i sökmotorer (till exempel Google eller Bing) kan innehålla länkar som leder till en bluffsida. Bluffsidan kan se ut som en banks eller myndighets webbsida. Bankkoder eller andra personuppgifter som matats in på bluffsidan hamnar i fel händer.

Gör så här:

• Skriv hela adressen till bankens eller myndighetens webbplats, till exempel op.fi, www.nordea.fi eller www.kela.fi, i adressfältet i webbläsaren. Kontrollera adressen till sidan innan du loggar in. Spara viktiga webbsidor i bokmärkena eller favoriterna i din webbläsare. I fortsättningen kan du besöka sidan utan att använda sökmotorer.
• Bankerna erbjuder i allmänhet en mobilapplikation som gör det tryggt att sköta bankärenden.
• Om du matar in dina personuppgifter eller bankkoder på en tvivelaktig sida, kontakta genast din bank samt polisen. Anmäl också bedrägeriet till den organisation i vars namn bedrägerisidan förekommer.

Vi ett it-stödbedrägeri får offret ett samtal där den som ringer påstår sig jobba inom it- stödet på ett teknikföretag, ofta Microsoft. Den som ringer säger att din dator är föremål för ett angrepp och ber dig följa hens instruktioner. Till exempel Microsoft ringer aldrig direkt till privatkunder utan att kunden först själv har kontaktat Microsoft. Microsoft begär aldrig personbeteckningar, bankkoder eller bilder på körkort, pass eller andra identitetshandlingar.

Gör så här:

• Om du överraskande får ett samtal där den som ringar påstår sig vara från it-stödet, avsluta samtalet
• Om du ger din information till bedragaren, kontakta genast din bank samt
• På Microsofts webbplats finns information om skydd mot it-stödbedrägerier.

Bedrägerier som begåtts i polisens, FPA:s eller bankers namn har varit vanliga redan i flera år. Den som ringer påstår sig vara till exempel polis eller en anställd vid bankens säkerhetsenhet och berättar att din egendom är i fara eller att det förekommer ovanliga transaktioner på ditt konto. Hen ber dig att gå tillväga på det sätt som hen säger, så att dina pengar kan skyddas och brottslingarna gripas.

Den som ringer har som mål att få nätbankskoder eller kortuppgifter av dig. Med hjälp av dessa uppgifter flyttar brottslingar pengar från brottsoffrets konto till sina egna konton.

Bankerna, FPA, polisen eller andra myndigheter ber aldrig om bankkoder eller andra uppgifter som du använder för att logga in i tjänster.

Gör så här:

• Om du får ett samtal i en banks, polisens eller någon annan myndighets namn och den som ringer ber dig ange dina nätbankskoder och/eller lämna dina kortuppgifter per telefon, avsluta samtalet.
• Försäkra dig alltid om att samtalet kommer från den organisation i vars namn den som ringer påstår sig ringa från. Du kan till exempel fråga något om din kundrelation som bara organisationens officiella representant kan svara på. Du kan också fråga om du kan ringa tillbaka via organisationens telefonväxel.
• Om du ger din information till bedragaren, kontakta genast din bank samt

Bluffmeddelanden i en banks eller en myndighets namn, såsom Skatteförvaltningen, kan komma via e-post, sms, WhatsApp eller ett privat meddelande från en tjänst i sociala medier.

Bluffmeddelandet innehåller i allmänhet en länk via vilken du uppmanas logga in. Länken leder till en bluffsida vars syfte är få tillgång till dina personuppgifter, betalkortsuppgifter eller bankkoder.

Tonen i meddelandet är ofta pressande. Mottagaren uppmanas att agera snabbt och att vidta obligatoriska åtgärder eller också kan användningen av tjänsterna avbrytas.

Meddelandet kan vara skrivet på felfri finska eller svenska och kan förekomma i samma tråd som innehåller meddelanden som en officiell aktör skickat till dig tidigare.

Gör så här:

• Om du får ett sms- eller e-postmeddelande från en myndighet eller från din bank, klicka inte på länkarna i
• Svara inte på meddelandena du fått.
• Du kan kontrollera de meddelanden som banken eller myndigheten har sänt till dig genom att logga in på organisationens webbtjänst på ett säkert sätt via organisationens egna
• Meddela tvivelaktiga meddelanden till polisen och den organisation i vars namn meddelandena har skickats.
• Om du matar in dina personuppgifter eller bankkoder på en tvivelaktig sida, kontakta genast din bank samt polisen. Anmäl också bedrägeriet till den organisation i vars namn bedrägerisidan förekommer.

Placeringsbedrägerier sker i allmänhet via sociala medier, e-post eller telefonsamtal.

Brottslingarna gör reklam för ett placeringsobjekt vars avkastning utlovas vara ”astronomisk”. De vanligaste placeringsbedrägerierna som pågått på sistone är bedrägerier där man i en offentlig persons namn på ett försåtligt sätt gör reklam för ett osvikligt placeringsobjekt, såsom kryptovaluta. Tumregeln är att om ett placeringsobjekt låter för bra för att vara sant, är det med stor sannolikhet fråga om bedrägeri. Det finns också tekniskt mer avancerade placeringsbedrägerier där en kriminell aktör har gjort en trovärdig webbplats där det ser ut som om kunden kan följa med sina placeringar, men i verkligheten är webbplatsen falsk och pengarna går till kriminella.

Gör så här:

• Var alltid misstänksam när det i dina sociala medier eller din e-post dyker upp placeringsrelaterade ”topperbjudanden” där det utlovas furstliga avkastningar.

• Klicka inte på länken om du tycker att den verkar suspekt eller om personen som närmar sig dig inte är bekant från förut.
• Ifrågasätt alltid om en okänd person som presenterar sig som placeringsrådgivare kontaktar dig via telefon, sociala medier eller e-post. Gör en webbsökning av bakgrunden till personen och det företag som personen företräder. Om det inte är lätt att få tag på information om företaget eller om informationen är bristfällig är det ofta fråga om ett försök till bedrägeri.

Man talar om vd-bedrägerier till exempel när en brottsling i företagets verkställande direktörs namn (eller i någon annan ledande persons namn) per e-post skickar en begäran om en brådskande betalning till den person som ansvarar för företagets betalningsrörelser. Brottslingen har i allmänhet skapat ett e-postkonto som skiljer sig så lite som möjligt från vd:ns e-postadress. Ofta är det bara ett tecken eller en bokstav som skiljer e-postadresserna åt och därför blir skillnaden mycket svår att upptäcka. Brottslingarna kan också ha lyckats kapa vd:ns riktiga e-postkonto, vilket gör bedrägeriet ännu mer trovärdigt.

Gör så här:

• Det lönar sig inte att göra betalningar på basis av enbart ett e-postmeddelande, i synnerhet när mottagaren är ny eller mottagarens kontonummer har bytts
• Den som ansvarar för ett företags betalningar bör alltid försäkra sig om en betalningsbegärans riktighet till exempel genom att ringa den person från vilken betalningsbegäran verkar ha kommit.