Meddelande

Se upp, kontrollera och varna: Nätbedrägerier och nätfiske ändrar form, men det finns möjligheter att skydda sig

7.7.2022 | Bedrägerier

Nätbedrägerier har omfattande följder för samhället. År 2021 gjordes sammanlagt 2 500 anmälningar om nätbedrägerier och finländarna förlorade sammanlagt cirka 47 miljoner euro i bedrägerier. Summan kunde vara ännu större, men banker och myndigheter lyckades förhindra och återlämna överföringar på över 25 miljoner euro. Myndigheternas och företagens gemensamma kampanj påminner oss om, att genom att se upp, kontrollera tillförlitligheten och varna andra kan var och en själv förhindra och skydda sig mot bedrägerier.

Finländarna förlorade under 2021 sammanlagt 16 miljoner euro i så kallade it-stödsbedrägerier, vd-bedrägerier, kärleksbedrägerier och dokumentbedrägerier, över 20 miljoner euro i finansbedrägerier och 10 miljoner euro i bedrägerier gjorda i bankers namn. Utöver de fall som statistikförts finns också fall som inte statistikförts, vars ekonomiska förluster det inte finns exakta uppgifter om. Den som blir offer för ett bedrägeri ska alltid kontakta sin egen bank och göra en polisanmälan.

Brottsnyttan av de nätbedrägerier som anmälts till myndigheterna steg med en tredjedel från 2020 till 2021. I januari–mars 2022 sjönk ändå antalet anmälningar och brottsnyttan mätt i pengar över 40 % jämfört med samma period 2021.

I samband med bedrägerier mister offren också annat än pengar. I synnerhet när bedrägerier som pågått länge uppdagas kan offren känna skam och vara ovilliga att berätta ens för sina närstående om vad som hänt. Det lönar sig ändå att söka samtalshjälp så att man inte blir ensam med detta. Exempelvis Brottsofferjouren kan hjälpa i sådana här situationer. Att bli ett offer är inte ens eget val.

Ett bedrägeri kan identifieras och avvärjas genom att se upp, kontrollera och varna

Även om flera olika bedrägerier ständigt cirkulerar och bedrägerierna ändrar form är det möjligt att skydda sig från dem. Ett sätt att skydda sig är att följa de tre viktiga stegen i kampanjen Se upp, kontrollera och varna: Se upp för suspekta meddelanden eller kontakter, kontrollera varifrån kontaktförsöken kommer och att du loggar in i olika tjänster via rätt webbplats och varna andra för bedrägerier.

Den viktigaste regeln är ändå att personliga bankkoder och betalkortsuppgifter endast är avsedda för ägarens eget bruk. Du ska inte ge uppgifterna till utomstående via någon kommunikationskanal eller använda dem i webbtjänster vars tillförlitlighet du inte är helt säker på. Uppgifter fiskas via e-post, sms, telefonsamtal och sökmotorer, genom att bedragaren till exempel uppger sig representera en bank eller myndighet.

Om du får ett meddelande, ett telefonsamtal eller blir kontaktad på annat sätt och uppmanas betala eller uppge bankuppgifter, ska du tillämpa anvisningarna Se upp, kontrollera och varna. Mer information och anvisningar finns på kampanjens webbplats.

Digital säkerhet behandlas under Suomiareena

Digital säkerhet diskuteras vid flera tillfällen under Suomiareena i Björneborg 11–15.7.2022. På Rantalava diskuteras bedrägerier fredag 15.7 kl. 14, när experter krossar myter om digital säkerhet tillsammans med publiken. I diskussionen medverkar Kimmo Rousku, ledande specialsakkunnig vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Jarno Limnéll, arbetslivsprofessor i cybersäkerhet vid Aalto-universitetet och Laura Kankaala, datasäkerhetsspecialist och professionell hackare vid WithSecure.

Mer information och programmet för evenemanget finns att få på Suomiareenas webbplats.

Se upp, kontrollera och varna – så här skyddar du dig från bedrägerier!

Se upp

  • för länkar i sms eller e-postmeddelanden
  • för oväntade samtal från it-stöd
  • för oväntade samtal från bank, polis eller någon annan myndighet
  • för länkar till banker och myndigheter som sökmaskinen föreslår
  • för popup-fönster som utlovar överraskningsvinster och utlottningar.

Kontrollera

  • från vem meddelandet eller samtalet kom. Banker och myndigheter ringer ytterst sällan oväntat. Försäkra dig om att samtalet säkert kommer från den instans som uppringaren påstår sig representera.
  • att du loggar in i nätbanken eller i en myndighets e-tjänst via den rätta webbplatsen. Det säkraste sättet att komma in på rätt webbplats är att skriva in företagets eller myndighetens direkta adress i adressfältet (t.ex. organisaatio123.fi/com). Du kan spara adressen som ett bokmärke. Du kan också använda den app som banken eller myndigheten eventuellt erbjuder.

Varna

  • din bank, om du blivit av med pengar eller märker att du gett dina uppgifter till bedragare. Kontakta omedelbart din bank och berätta vad som hänt. Då kan banken försöka förhindra att dina koder missbrukas.
  • helst via skriftliga kanaler det företag eller den myndighet i vars namn bedragaren har kontaktat dig
  • dina närstående, så att de kan akta sig för bedrägerier
  • andra genom att göra en polisanmälan.

Aktuella exempel på nätbedrägerier och tips för att skydda sig mot dem

En bedragare som utger sig för att vara köpare på en plattform för näthandel skickar ett sms eller ett WhatsApp-meddelande till säljaren med en länk till en falsk sida för transportservice eller till en falsk betaltjänst för näthandelsplattformen. På den falska sidan begär man säljarens kortuppgifter och bankkoder för att bedragaren ska kunna betala de inköp bedragaren gjort.

Så här skyddar du dig:

  • Köparen eller betaltjänsten behöver inte försäljarens nätbankskoder eller betalkortsuppgifter. Köparen behöver endast säljarens kontonummer. Den som frågar efter nätbankskoder eller uppgifter om betalkort är sannolikt en bedragare. Anmäl detta till polisen och banken.
  • Om du får en länk till en betaltjänst är det sannolikt ett bedrägeri. Anmäl detta till polisen eller banken.
  • Om du har lämnat ut dina nätbankskoder eller kortuppgifter eller du misstänker att du betalat en bluffbetalning, ska du omedelbart kontakta din bank och därefter polisen.

En bedragare kapar ett Facebook-konto, tar via Messenger kontakt med personens Facebook-vänner och meddelar om en lotterivinst. Därefter ber bedragaren om offrets telefonnummer för att per sms kunna skicka en länk till en bluffsida. På bluffsidan ber man offret om nätbankskoder eller kortuppgifter för att lösa ut vinsten. Som ett resultat av detta kommer bedragaren åt att göra betalningar från offrets konto och vid behov manipulerar bedragaren offret att godkänna betalningarna.

Liknande metoder förekommer också på Instagram, så det lönar sig att överlag vara skeptisk till onormala kontakter i sociala medier.

Ett annat bedrägeri som sker på Messenger är att en kod skickas till offret och när offret matar in koden kommer man åt att kapa offrets användarkonto. Innan detta händer fortsätter ändå diskussionen och man berättar om möjligheten att delta i en utlottning eller tävling. Man ber offret om nätbankskoder och lurar offret att själv godkänna betalningarna. I vissa fall installerar bedragarna åt sig själva den identifieringsapp som offret använder, så att de själva kan använda offrets konto.

Du ska vara speciellt försiktig om någon du känner via Messenger frågar exempelvis efter ditt telefonnummer eller ber dig skicka ett sms som du fått. I stället för din bekant är det en bedragare som frågar efter uppgiften. Om du lämnar ut dem kan bedragaren eventuellt kapa ditt Facebook-konto.

Så här skyddar du dig:

  • Lämna inte ut nätbankskoder eller betalkortsuppgifter till någon, inte ens till närstående eller vänner.
  • Betalaren behöver inte dina nätbankskoder eller dina kortuppgifter. Betalaren behöver endast ditt kontonummer. Den som frågar efter nätbankskoder eller kortuppgifter är alltså en bedragare. Anmäl detta till polisen eller banken.
  • Fast det ser ut som om meddelandet kommer från en bekant person så kan avsändaren vara en bedragare som kapat din bekants användarkonto.
  • Om du har lämnat ut dina nätbankskoder eller kortuppgifter eller du misstänker att du betalat en bluffbetalning, ska du omedelbart kontakta din bank och därefter polisen.

Bedragaren uppger sig vara offrets vuxna barn som berättar att han eller hon varit tvungen att byta både telefon och telefonnummer eftersom den föregående telefonen gått sönder (t.ex. i tvättmaskinen). Därefter meddelar bedragaren att han eller hon genast behöver pengar och ber offret om pengar.  Vanligtvis ber man att pengarna ska betalas till ett utländskt konto.

Så här skyddar du dig:

  • För inte över pengar till kontot innan du är säker på att personen som skickat meddelandet verkligen är den person som han eller hon uppgett sig vara.
  • Kontrollera via personens tidigare telefonnummer om han eller hon faktiskt har bytt telefonnummer och om personen har skickat dig ett meddelande.
  • Om kontonumret som finns i meddelandet är ett annat än det kontonummer personen tidigare har använt ska du också kontrollera numret. Om kontonumret har någon annan landskod än Finland (FI) i början, ska du kontrollera extra noggrant med mottagaren om kontonumret är rätt. Försäkra dig om att kontonumret är rätt på något annat sätt än via det telefonnummer som man ber om pengarna.
  • Om personen inte svarar på det tidigare telefonnumret ska du kontrollera att meddelandet är äkta genom att träffa personen ansikte mot ansikte, om detta är möjligt.
  • Om du har lämnat ut dina nätbankskoder eller kortuppgifter eller du misstänker att du betalat en bluffbetalning, ska du omedelbart kontakta din bank och därefter polisen.

Under våren 2022 fick speciellt användare av Android-telefoner bluffmeddelanden vars avsikt var att få mottagarna av meddelandet att ladda ner skadeprogram på sin telefon. Med hjälp av skadeprogrammet kommer brottslingarna åt telefonens innehåll, kontakter och meddelanden. De använder dessa uppgifter för att komma åt användarens konton på sociala medier och för annan ekonomisk vinning.

Europol lyckades i slutet av maj splittra den kriminella organisation som låg bakom bedrägerierna.

Offret får ett telefonsamtal. Offret får veta att hans eller hennes bankkonto har kapats och att polisen eller banken behöver nätbankskoderna och eventuellt betalkortsuppgifterna för att förhindra ett brott.

Bedragare som utger sig för att vara poliser verkar också utanför nätet. De kan dyka upp hemma hos offret och begära nätbankskoder och betalkort.

Så här skyddar du dig:

  • Polisen eller banken ringer aldrig upp eller kommer på hembesök och ber om nätbankskoder eller kortuppgifter. Om det här händer är det ett bedrägeri. Avsluta genast samtalet eller stäng dörren. Anmäla detta till banken och polisen.
  • Om du har lämnat ut dina nätbankskoder eller kortuppgifter eller du misstänker att du betalat en bluffbetalning, ska du omedelbart kontakta din bank och därefter polisen.

Se upp och förhåll dig skeptisk till alla sms du får där du ombes öppna en länk eller en bilaga, installera ett program eller överlåta information. Bedragare kan skicka dig meddelanden också i en banks eller myndighets namn.

Bedragare kan också förfalska telefonnummer. Om du får ett telefonsamtal från ett finländskt nummer och du efter samtalet misstänker att det var en bluff eller du annars är orolig över samtalet, kan du ringa tillbaka till numret för att kontrollera saken. Till utländska telefonnummer lönar det sig inte att ringa, för till dem kan man ha kopplat olika faktureringsbedrägerier.

Cybersäkerhetscentret vid Transport- och kommunikationsverket och teleoperatörerna har utvecklat olika tekniska lösningar för att förhindra nummerförfalskning. Om ett samtal som ser ut att komma från ett finländskt nummer i själva verket kommer från utlandet kan man i fortsättningen förhindra att telefonnumret visas.

Under den senaste tiden har man lagt märke till förfalskade QR-koder i samband med  försäljningspunkter, t.ex. vid servicestationer.  När man läser koden hamnar man på en förfalskad webbplats. Var uppmärksam när du använder QR-koder vid betalning.

Följ anvisningen från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata: Mina personuppgifter har stulits eller läckt ut – Suomi.fi

Mer information om olika typer av nätbedrägerier, kampanjmaterial och länkar till tidigare anvisningar och undersökningar finns på finska på huijausinfo.fi

I kampanjen Se upp, kontrollera och varna deltar Finans Finland, Polisen, Konsumentförbundet, Cybersäkerhetscentret vid Transport- och kommunikationsverket, FPA, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata, Aktia, Danske Bank, DNA, Elisa, Handelsbanken, Nordea, Oma Sparbank, OP Gruppen, POP Banken, S-Banken, Sparbanken, Telia och Microsoft. Syftet med kampanjen är att förhindra nätbedrägerier genom att öka finländarnas kunskap om ämnet.

Närmare information för medierna

  • Finans Finland: Niko Saxholm, niko.saxholm@finanssiala.fi, 020 793 4235
  • Polisen: Tuomas Pöyhönen, tuomas.poyhonen@poliisi.fi (på semester fram till 25.7), Pertti Sovelius, pertti.sovelius@poliisi.fi (fram till 25.7)
  • Cybersäkerhetscentret vid Transport- och kommunikationsverket: kyberturvallisuuskeskus@traficom.fi
  • FPA: Henri Burtsov, henri.burtsov@fpa.fi
  • Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata: Kimmo Rousku, kimmo.rousku@dvv.fi, 0295 535 120
  • Konsumentförbundet: Tapani Veija, tapani.veija@kuluttajaliitto.fi
  • Aktia: Henri Heinonen, henri.heinonen@aktia.fi
  • Danske Bank: Sira Nieminen, sira.nieminen@danskebank.fi
  • DNA: Ilkka Tuominen, ilkka.tuominen@dna.fi, 044 044 8000
  • Elisa: Teemu Mäkelä, teemu.makela@elisa.fi
  • Handelsbanken: Harri Hautala, harri.hautala@handelsbanken.fi, 050 323 0637
  • Nordea: Annukka Multanen, annukka.multanen@nordea.com, 050 302 7815
  • Oma Sparbank: Markku Luova, markku.luova@omasp.fi
  • OP Gruppen: Kim Sirén, kim.siren@op.fi
  • POP Banken: Guoxi Yu, guoxi.yu@poppankki.fi
  • S-Banken: Jouni Määttä, jouni.maatta@s-pankki.fi
  • Sparbanken: Vesa Pyyluoma, vesa.pyyluoma@saastopankki.fi, 040 647 1900
  • Telia: Kristian Westerstråhle, kristian.westerstrahle@teliacompany.com
  • Microsoft: Marja Laitinen, marjal@microsoft.com