I sina bedrägerier vädjar yrkesbrottslingar ofta till människornas vilja att hjälpa eller önskemål om snabba pengar. Det bästa sättet att skydda sig mot bedrägerier är ofta att använda sunt förnuft. Om någonting låter för bra för att vara sant, är det sällan det. I förebyggandet av nätbedrägerier är digikunskaper ytterst viktiga. Noggrannhet och förmågan att känna igen ett bedrägeri hjälper att utnyttja möjligheterna som internet erbjuder och agera modigt på nätet.

Få bukt med bedragare! Känn igen nätbedrägeri

Så här undviker du att bli bedragen

Berätta ditt mobilnummer, ditt födelsedatum och ditt personnummer endast när denna information verkligen behövs. Bedragaren kan fråga efter till exempel ditt telefonnummer för att sedan i fortsättningen kunna skicka dig avgiftsbelagda sms. Lita inte heller blint på e-postens sändaruppgifter eller på alla internetsidor. Se till exempel till att adressraden på internetbankens inloggningssida har en ikon med ett låst lås.

Att bli bedragen är ingenting att skämmas över, eftersom vem som helst kan bli utsatt för det. Om du har blivit bedragen, kontakta alltid myndigheterna, eftersom det kan hjälpa dem att gripa brottslingarna.

Brottslingarna kommer jämt på olika sätt att bedra konsumenter. Följaktligen har många internationella bedragare försökt att lura till exempel finländska bankkunder med finskspråkiga meddelanden.

Nätbedrägerier

Nätbedrägerier kan kategoriseras till olika bedrägerityper. Nedan hittar du med exempel de vanligaste nätbedrägerierna som är riktade mot konsumenter.

Nätets köp- och säljsajter är bra ställen att hitta begagnade eller nya produkter, men de är även populära bland bedragare. Bedragare utnyttjar näthandel till exempel genom att sälja produkter som inte finns som köparen i verkligheten aldrig får. Bedrägerier kan maskeras som lockande erbjudanden eller priser och man tvingar att fatta köpbeslutet snabbt med brådska eller begränsat antal som ursäkt.

”Till salu” finns produkter av alla sorter: underkläder, eltandborstar, naturprodukter, läkemedel, mirakelprodukter, semesteraktier, bilar – nästan allt man kan inbilla sig. Bedragare kan även sälja obefintliga tjänster, som till exempel semesterstugor och lån.

Dina personuppgifter är av ekonomiskt värde, så ta hand om dem lika noggrant som om kontanter eller ditt kreditkort. Med nätfiskemeddelanden och -samtal försöker man med olika ursäkter få tag på kontoinformation, inlogg eller annan personlig information. E-post eller sms kan till exempel innehålla en länk, via vilken man begär en att mata in information.

Med fiskesamtal kan bedragaren försöka fiska fram information genom att till exempel utge sig för att vara en myndighet eller bankmedarbetare. Ingen myndighet, bank eller annan saklig part frågar dock efter personuppgifter eller bankinlogg per telefon eller per e-post.

Bedrägerimeddelanden kan vara trovärdiga, eftersom de kan komma till samma tråd i mobilen som äkta ankomstmeddelanden. Var alltså noggrann även när meddelandet verkar komma från ett offentligt organ, såsom en myndighet, din bank eller till exempel från Posten. Innan du klickar på länken, säkerställ att du vet vart den leder.

Det finns även olika utpressningsmeddelanden och -bedrägerier, där man hotar att publicera känsliga bilder, om offret inte skickar pengar.

I romansbluff letar bedragare vanligtvis efter offer på dejtingsajter eller kontaktar dem via sociala medier eller per e-post. Romansbedragare låtsas ofta vara rika personer och i hög position.

Romantisk diskussionston börjar ofta snabbt, men det kan gå flera veckor till första begäran om pengar – att tiden går är alltså inget tecken på goda ändamål, utan bedragaren kan först försöka skapa tillit. När tillit har skapats, börjar man be efter pengar med den ena ursäkten efter den andra. Vanliga orsak till plötsligt behov av pengar är till exempel skaffandet av flygbiljetter, egen eller anhörigas sjukdom, olika myndighetsavgifter eller till exempel skaffandet av en ny mobil för att kunna ringa videosamtal. En uppriktig person skulle nog hitta på sätt att upprätthålla romansen utan att man behöver skicka pengar.

I investeringsbedrägeri lockar man under täckmanteln av ett mycket lönsamt investeringserbjudande offret att skaffa till exempel aktier, obligationer, kryptovalutor, metaller eller alternativa energikällor. Ofta tar bedragaren kontakt per telefon och erbjuder en unik toppeninvestering som specialerbjudande för just dig. Erbjudandet berättas gälla bara en kort tid och man lovar att du blir rik snabbt.

I investeringsbedrägeriernas reklam kan även utan lov användas bilder på och påhittade berikningshistorier av kända och pålitliga personer. Därtill används ofta även namn och layout av kända företag. Till exempel år 2019 spreds en bluffsajt i Facebook maskerad som Yles hemsida med syftet att skapa tillit för investeringsmålet genom att använda falska citat av industrirådet Heikki Kyöstilä.

Å verkställande direktörens eller organisationens verksamhetsledarens vägnar skickas ett meddelande till ekonomiförvaltningen, som uppmanar att föra över pengar till ett utländskt konto. Till företag och organisationer skickas även falska fakturor, som kan se väldigt äkta ut.

Sommarloven är utmärkta tillfällen för vd-bedrägerier, eftersom lov och sommarvikariat kan öka chansen för slarv eller mänskliga misstag i granskning och betalning av fakturor.

Andra bedrägerier

Nedan hittar du andra vanliga bedrägerier som konsumenterna bemöter.

På nätet och i köpcentrens korridorer annonseras och säljs mycket produkter som baserar sig på falska löften. Dessa produkter kan ofta kännas igen på att de låter för bra för att vara sanna. Till sådana här produkter hör till exempel sådana bantningsprodukter som lovar kraftig viktnedgång inom kort tid.

Gratis varuprov på bantnings- och vitaminprodukter samt på underkläder och strumpor kan vara en beställningsfälla. I sådana här situationer inbillar sig konsumenten att hon eller han endast har beställt gratis varuprov men i verkligheten har säljaren lurat kunden till att göra en längre och avgiftsbelagd beställning.

Beställningsfällor ligger inte på lur enbart på nätet, utan likadana medel används i köpcentrens korridorer av några produktdemonstratörer som kan be konsumenten till exempel att delta i ett lotteri eller i en undersökning som kartlägger livsvanor. Som belöning bjuds deltagare på gratis varuprov (t.ex. vitaminer och andra naturprodukter). Dock är det få som märker att i och med att man fyller i blanketten kan man samtidigt förbinda sig till en avgiftsbelagd prenumeration för en längre period.

I bedrägerier som genomförs via brev eller per e-post får mottagaren först information om till exempel en överraskande vinst, arv eller en begäran om att låna pengar för en person som råkat i knipa. Gemensamt för dessa kontakter är att du först måste skicka pengar eller betala avgifter, för att sedan kunna få de utlovade pengarna tillbaka med ränta.

Dessa täckhistorier kallas ofta för fiskebrev. Polisen hänvisar till att kassera dessa meddelanden som skräppost. Enligt polisen bör dessa brev inte besvaras och de behöver inte skickas till polisen. Därtill betonar polisen att gratis pengar aldrig kommer på ett lagligt sätt och ifall du inte har deltagit i ett lotteri kan du inte heller vinna i ett. Man bör inte heller skicka kontonummer eller passinformation till okända personer.

Även samtal från okända utländska telefonnummer kan vara bedrägeriförsök. I sådana här fall ringer telefonen ofta ett par gånger innan samtalet avbryts. Bedragarens mål är att mottagaren ringer tillbaka till detta avgiftsbelagda nummer.

Under den senaste tiden har bedrägerisamtal ringts å Microsofts vägnar. I bedrägeriet säger den uppringande att vara från IT-service och påstår att personens dator har blivit sårbar. Bedragarens syfte är att få offret att ladda ned ett fjärrhanteringsprogram till sin dator med hjälp av vilket bedragaren skulle kunna ta över enheten och därmed få åtkomst till exempel till offrets person- och kontouppgifter. Det finns inte ett allmänt IT-stöd för konsumenter som ringer och varnar om problem i enheten.

Nuförtiden säljer, byter och köper många konsumenter alltmer produkter på nätauktioner och -loppis. I ett typiskt nätbedrägeri får köparen inte produkten som hon eller han betalt för i förväg. I bedrägerier riktade mot säljare luras säljaren till att skicka produkten före betalning, och då förlorar säljaren produkten och får inte betalt för den.

I näthandel bör man minnas, att konsumentskyddet inte gäller i avtal mellan två privatpersoner och sajtens upprätthållare är inte ansvarig för eventuella missbruk. På grund av detta bör både säljaren och köparen vara speciellt försiktiga.

Vad ska jag göra om jag misstänker att jag blivit bedragen på nätet?

Efter att ett brott hänt

Till exempel informationsfiske per telefon, förlorad bank-ID, pengaöverföring i romansbluff, investeringsbedrägeri, näthandel bedrägeri, beställningsfälla eller falska fakturor.

Om du har förlorat pengar, meddela din banks kundservice omedelbart, för att undvika förlust av mer pengar. Gör även en polisanmälan.

Meddelanden och e-post där man utpressar pengar

Om man i meddelandet utpressar pengar genom att hota med att avslöja känsligt bildmaterial, byt lösenordet på din dator eller på ditt konto. Besvara inte meddelandet, ge inte ditt inlogg och gör inga pengaöverföringar. Läs mera på Cybersäkerhetscentrets hemsida

Källor och ytterligare information om nätbedrägerier:

Polisen: Blev du bedragen?

Polisen: Bedrägerier riktade mot äldre

Konkurrens- och konsumentverket: Lär dig känna igen bedrägeri

Cybersäkerhetscentret (Traficom): Så skyddar du dig mot nätbedrägerier