Är vården individuell bara på papper?

Var och en av oss önskar att bli bemötta som individer när vi använder social- och hälsovårdstjänster. Vi vill bli hörda och att professionella inom social- och hälsovården planerar behandlingen utifrån våra individuella behov. Vi förutsätter att vi får full uppmärksamhet på mottagningsbesöken och att behandlingen inte genomförs som på löpande band. Uppfylls detta i verkligheten?

Individualiteten visar sig inte enbart i klienternas önskemål, eftersom lagen också förpliktar att ta hänsyn till klienternas individualitet på många olika sätt. Hänsyn till klienternas individualitet är kopplad till respekt för klientens självbestämmanderätt och personliga frihet.

På papper beaktas klientens individualitet väl…

Varje människa har rätt att bestämma över sig själv och varje människa är en värdefull, unik individ. I det viktigaste regelverket om patientens rättigheter, i patientlagen, fastställs att patientens individuella behov ska beaktas vid behandlingen och vid bemötandet. Skyldigheten att beakta klientens individualitet lyfts också fram i lagstiftningen inom socialvården, i klientlagen.

…men hur är det i praktiken

Trots de skyldigheter som lagen ställer blir klienten i verkligheten tyvärr inte alltid bemött som en individ. Även i rättspraxis finns flera exempel på när man inte lyckats ta hänsyn till klientens individuella situation så som lagstiftningen förutsätter. Till exempel i den högsta laglighetsövervakarens, riksdagens justitieombudsmans kanslis avgörande (EOAK/1587/2020) hade sjukvårdsdistriktet nekat en person och hennes man fertilitetsbehandling på grund av mannens cancersjukdom utan att ta hänsyn till parets individuella situation. Den högsta laglighetsövervakaren konstaterade att sjukvårdsdistriktet hade agerat felaktigt när det kategoriskt nekade paret fertilitetsbehandling endast utifrån den andra partens cancerbehandling. Bakom nekandet fanns sjukvårdsdistriktens kategoriska anvisningar om till vem fertilitetsbehandling inte får beviljas.

Den högsta laglighetsövervakaren konstaterade i sitt avgörande så här: I Justitieombudsmannens laglighetsövervakning har man vedertaget ansett att man genom riktlinjer för ordnande av hälsovårdstjänster kan harmonisera tillämpningspraxisen, och de har på så sätt en viktig betydelse för ökad jämlikhet i vården. Därför är utgångspunkten att de är nödvändiga och motiverade. Riktlinjerna kan dock endast komplettera lagstiftningen och de kan inte användas för att begränsa eller neka rätten till de rättigheter som lagen garanterar. Om riktlinjerna inte lämnar utrymme för beaktande av tjänsteanvändarens individuella behov strider riktlinjerna mot lagen.

Individualitet utanför mottagningen – nedsättning av klientavgifter som ett exempel

Individualiteten visar sig i social- och hälsovården även utanför mottagningarna. Ett bra exempel på detta är kopplat till klientens ekonomiska rättigheter.

För flera social- och hälsovårdstjänster debiteras en klientavgift men låginkomsttagare skyddas mot klientavgifter genom klientavgiftslagen. Enligt 11 § i klientavgiftslagen har klienten rätt att ansöka om nedsänkning av klientavgiften hos kommunen om avgiften äventyrar klientens försörjning.

Det finns dock vissa risker med klientavgiftslagen som behandlas närmare i en annan artikel i denna tidning. En av dessa utmaningar är förknippad med att klientavgiftslagen inte fastställer tydligt de kriterier som kommunen ska utgå ifrån när den granskar hur klientens försörjning äventyras. I förarbetet för klientavgiftslagen konstateras att klientens situation ska bedömas individuellt genom övergripande övervägande och att några tydliga kriterier för när försörjningen äventyras inte kan fastställas. Den öppna formuleringen i lagstiftningen har skapat utmaningar i kommunerna. I kommunerna har man övervägt vilka som är kriterierna för när klientens försörjning äventyras och hur kommunerna borde bedöma risken för att klientens försörjning äventyras.

Man kan konstatera att när det inte finns några tydliga kriterier för bedömning av kundens situation spelar varje enskild person eller instans som behandlar nedsättningen av klientavgiften en viktig roll och vikten av medarbetarens individuella bedömning ökar. Man kan också fundera på om den otydliga lagstiftningen är en bidragande faktor till att flera kommuner idag kräver orimligt mycket information av klienterna för nedsättning av klientavgiften. I en kommun måste klienten redogöra kommunen till och med för sin partners bilmodell för att bli beviljad nedsättning av klientavgiften. Innebär kraven på individuell bedömning av situationen med andra ord i vissa lägen egentligen en ökad arbetsmängd för klienterna?

Klienten som föremål för individuell bedömning

Individuell bedömning är ett tveeggat svärd. En av de viktigaste principerna för hälsovården är att bedöma klientens individuella situation. Hela läkarvetenskapen baserar sig på att klientens fysiska och psykiska funktionsförmåga och avvikelser i den bedöms individuellt. Å andra sidan innebär individuell bedömning utmaningar. När den individuella bedömningen läggs på en enda medarbetare inom social- och hälsovården betonas den individuella medarbetarens utbildning. När medarbetaren genomför individuell bedömning ska medarbetaren därför vara medveten om att det handlar om individuell bedömning och identifiera klientens individuella behov av behandling, hjälp och vård.

Om den individuella bedömningen leder till ett dåligt resultat för klienten är klienten ofta ensam i sin kamp mot individuell bedömning. Om klienten till exempel har skickat en blankett för nedsättning av klientavgiften till kommunen och kommunens tjänsteinnehavare har genom en individuell bedömning fattat ett icke-önskat beslut, har klienten svårt att argumentera mot kommunens beslut om kriterierna är otydliga. ”Situationen bedömdes individuellt” räcker inte som ett argument för avslag ur klientens perspektiv.

Klientens rättsskydd förutsätter att även individuellt bedömda beslut motiveras så att klienten enkelt kan bedöma motiveringarna. Det går inte att bedöma på löpande band framför allt i situationer där klienten har en mer sällsynt sjukdom eller livssituation. Alla klienter förtjänar att få individuell vård och jämlikt bemötande vid bedömning av individualitet – nu och i framtiden.

Denna artikel har ursprungligen publicerats i Patient- och klienttidningen 1/2022.